F
Hercules Briant.
Död 1660 i Vägume, Lärbro (I) [1] . Landsfogde och domare
 

Per Hercules Herculesson Briant.
Död 1688-02-21 i Skinnarve, Levide (I) [2] . Kyrkoherde
Gift.
Anna Mårtensdotter.

Johanna Maria Persdotter Briant.
Märtha Persdotter Briant.
Mårten Persson Briant.
Hercules Persson Briant.
Boel Persdotter Briant.
Qvist Persson Briant.
Märta Persdotter Briant.
Mette Persdotter Briant.
Anna Catharina Persdotter Briant.
Johanna Maria Persdotter Briant.
Carl Persson Briant.
Ludvig Persson Briant.
Margaretha Persdotter Briant.

Levnadsbeskrivning

Kyrkoherde
Död 1688-02-21 i Skinnarve, Levide (I) [2] .
Enligt Herdaminnet ansåg några att han föddes i Pommern och flykting efter 30-åriga kriget, enligt andra kan hans härkomst vara från en fransk adelfamilj. Han kom till Gotland före 1645. Han ägde Skinnarve gård i Levide. Uti gäststugan fanns en spisel, prydd med gammalt vackert bildhuggeri. Där finns en rund sköld, omgiven af en krans och uppburen af två fristående uppresta lejon, alldeles lika dem, som synas på Briants epitaphium i kyrkan. På skölden finns ett rött hjärta, genomstucket med två gyllene värjor, ur hjärtat uppskjuter en blomma. Det är denna sköld som för tankarna att han kommit från en fransk adelfamilj. Spisen finns nu i Gotlands fornsal. Enligt herdaminnet var Per Briant krigspräst i danska flottan. Under danska invasionen 1676 förskonades han, p.g.a. sina förra tjänster mot Danmark, ifrån alla krigets obehagligheter. Hans hustru lär ha fört en mängd matvaror till ankrade danska flottan utanför stranden vid Fröjel. Briant var riksdagsman år 1672. År 1678 förordnades Briant till ordinarie medlem af Södertredingen. Samma år tilläts han predika på danska. Han och hans hustru skänkte flera gåvor till kyrkan, gåvor som ännu finns kvar exempelvis altartavlan, två väldiga tennljusstakar, dopfunten samt ljuskronan i taket. Per briant avled 1686 efter att ha varit pastor i 37 år. Han begravdes av superintendenten Stjernman. Briants gravsten kallas ”brudstenen” och ligger i Levides kyrkas kor. Efter hans död kallade församlingen, med villkor att konservera prästinnan. Först kallades Johan Ausenius, sedan Arndt Felderman och därpå Anders Schonfelt, men alla vägrade.

Källor

  1. Svenska antavlor nr 7 1988, 120:164
  2. Visby Stifts Herdaminne

Personregister    Efternamnsregister    Ortsregister